Nya hjärnceller

Fick du som jag, lära dig i skolan att det inte bildas några nya hjärnceller från det att vi föds tills det att vi dör? Svensk forskning har visat att så inte alls är fallet. När vi lärde oss att vi har de hjärnceller vi föds med, skulle vi istället lärt oss om neurogenes i hippocampus. 

Redan 1998 upptäckte den svenske forskaren Peter Eriksson att nervceller nybildas i hjärnan, främst i hippocampus. Det är ett område i hjärnan som har stor betydelse för minnet och inlärning. Nybildningen av hjärnceller kallas för neurogenes. Stamcellsforskaren Jonas Frisén anser att de nya nervcellerna måste hitta något nytt att göra för att utvecklas, annars ”begår de självmord”. Varje dag bildas nya hjärnceller, något man för bara tio år sedan trodde var omöjligt. De nya hjärncellerna kan göra dig gladare och smartare, men  de behöver stimulans, annars kan det hända att de helt enkelt försvinner.

Hämmas av stress

Svenske läkaren, professorn och forskaren Peter Eriksson upptäckte neurogenes 1998.

Svenske läkaren, professorn och forskaren Peter Eriksson upptäckte neurogenes 1998.

Hippocampus har stor betydelse för känslolivet och kan krympa vid exempelvis depression eller utbrändhet. De flesta mediciner och behandlingar som används mot depression stimulerar neurogenesen.

Man kan träna och ta hand om sina nyfödda hjärnceller genom att utmana dem, till exempel genom att lära sig något nytt inom sitt yrke. Träning och fysisk aktivitet kan upp till sexfaldiga nybildningen av hjärnceller, så se till att röra på dig i en form du trivs med. Se däremot upp med långvarig stress, då stress kraftigt hämmar neurogenesen.

Kunskaperna om neurogenes kan därför leda till nya mediciner som stimulerar neurogenesen efter slaganfall eller hjärnskador, Parkinsons sjukdom och hjärnskador. Men redan nu kan en stimulerande miljö, rehabiliteringsresor, nya kunskaper och en stressfri miljö ge självläkande effekter i hjärnan.

Även minnet påverkas

Samtidigt har forskare från Columbia University Medical Center upptäckt att en hög neurogenes visserligen ger ett bättre långtidsminne – men paradoxalt nog samtidigt ett sämre arbetssminne, det vill säga det minne vi använder till vardags för att komma ihåg var vi lagt nycklarna eller fatta beslut. Dr Mallet från Columbia menar att det gäller att hitta rätta balansen för att förbättra minnet utan att överväldiga det med för mycket aktivitet. Hennes slutsats är att lagom är bäst och att arbetsminnet behöver kunna glömma för att fungera optimalt.

I försök med silkesapor har man kunnat visa att en kreativ omgivning och motion stimulerar neurogenesen. Även äldre hjärnceller utvecklas och får fler utskott oFör de friska människor som tycker att stress är ett vardagsproblem, som vill stimulera inlärningen och bli lite gladare, finns det goda skäl att vara rädd om sina nya hjärnceller.